Men ORKA blogga!

Alltså, hur fan gör folk som bloggar varje dag, flera gånger om dagen, mitt i natten? HUR G-Ö-R DOM? Jag är, precis som jag misstänkte när jag satte igång den här bloggen, trött som sjutton på att blogga. Men jag ska inte ge upp... än. Jag kämpar på.

Anara att ajg får så smått prestationsångest. Jag kommer på så mycket roligt jag vill skriva om, men sen när jag väl sätter mig här o knappar, då försvinner allt. Och man måste ju vara lustig på nätet, annars får det va. Eller hur, ja men visst...

Hur som haver. Mitt liv är lite kämpigt just nu, därför orkar jag kanske inte skriva. Massa stress o press o grejjer, det jag mest är stressad över är ju den hära söka-jobb-prylen. Inte min kopp te om man säger så. Jag vill så jälva mycket, men så blir det bara pannkaka av allting. Ingen vill ha mej. Jag som är världens bästa syrra, kan inte folk fatta! Hur fan i helvete kan folk i min klass, som typ har NOLL erfarenhet redan ha fått jobb? Kan nån förklara hur det går till? Livet är verkligen inte rättvist. Jag undrar vilken jävla bransch jag har gett mig in i. Ser verkligen inte fördelarna längre.

För allvarligt, VEM vill slita ihjäl sig för en skitlön, jobba kvällar, helger, nätter, röda dagar i HUNDRA ÅR och dessutom inte få uppskattning för det man gör? Dessutom kan man bli avstängd, av med legitimationen om man gör fel? Hånad av en hel yrkeskår? Jag måste väl försöka se fördelarna med varför jag en gång valde att utbilda mej tll detta: kan jobba med vad som helst, vart som helst, när som helst. Just nu känns det som en utopi. Snacka om att locka folk till vården. F*cking bullshit.

Hörs det att jag är skoltrött? Misstänkte det. Lika bra jag lägger ner. Nästa inlägg ska vara lite roligare, jag lovar. Nästan. På. Heder. O. Samvete. Nästan. Som Sagt...

Dra på trissor

David Hasselhoff spårade ur redan INNAN I've been looking for freedom-låten. Redan då kunde han lägga ner. Och nu kommer då detta. Jag var tvungen att visa er detta, som en varning liksom. Too much! säger jag bara. Och inte ens det räcker. Varför björnpäls? Varför dricker taxar vatten i djungeln? Varför studsa som en studsboll i öknen? Frågorna är många, svaren uteblir. Se och rys.

Åldersgräns: 13 år

Hej hej hallå. Måndag igen. Undra vem som kom på måndagar, och varför dom inte bara kan avskaffas då det inte verkar vara någon vettig människa som gillar dom. (Nya) moderaterna kan väl ta och avskaffa dom på stört, dom håller ju på som bäst att avskaffa allt som fungerar och gör livet drägligt för folk. Så bort med måndagar bara, ge dom va dom tål.

Måste ju berätta om spelningen med Panic at the disco som var i onsdags. Alltså, jag måste ha missat nått. Är dom ett fjortisband??? Enligt Strage (husgud och recensent i DN) är fallet så i alla fall, jag måste erkänna att jag faktiskt inte hade någon som helst aning om detta faktum. Så var det inte på Irland. Tänk vad man missar. Så klart går dom och blir fjortisband här hemma, så jävla typiskt svenska småtjejer. Att åldersgränsen dessutom var SÄNKT till 13 år drog ju ner betyget. Jag, med mina 23 år, var äldst på stället. Jag fick stå längst bak i baren o lyssna till alla skrikande trettonåringar. Patetiskt. Vart är världen på väg? Kan inte småtjejerna hålla sig till att lyssna på smörmusik och boybands? Måste dom börja inkräkta på MIN MUSIK. Irriterande!!!

Ja, jag känner mig hotad. Dessutom var sångaren sjuk och gjorde inte ett kanonframträdande. Låt mig formulera mitt betyg om spelningen såhär: jag hade ju inte betalat för biljetterna i alla fall... Så säger jag ingenting så har jag ingenting sagt.

Kom på en annan grej. Dumt det här med mobilförbud i kollektivtrafiken. Jag har en mycket bättre grej: förkylningsförbud! Kan folk sluta vara snoriga, nysa mej rätt i ansiktet och hosta upp halva lungorna när dom åker tunnelbana! Jag blir så irriterad! Gå av! Stanna hemma! Jag skiter i om folk pratar vitt och brett om sitt privatliv i nån stackars mobiltelefon bara dom inte HOSTAR MEJ RÄTT I ANSIKTET. Sånt får jag nog av ändå. Men man undrar ju vilket parti som skulle våga införa den regeln? Och hur skulle klistermärket på dörrarna se ut, en överkryssad snordroppande näsa?

----------------------------
Dagens mp3 är John Legend med Save room. Soft musik för alla er som är lite åren tillkomna (snygg omskrivning jo man tackar.) Förövrigt vet ni väl att man kan lyssna på alla mina dagens mp3-or på Tracks hemsida.... Fast det visste ni väl redan. Äh kom med nåt nytt va...

10 000 steg

Det är mycket nu. Men jag kan tyvärr inte säga som Petter: "Det går bra nu". Rysk kaviar på mitt fat. Det går bra nu. Nej, inte riktigt. Men hur som...

Är typ sjukt stressad. Har ett nytt fucking omvårdnadsarbete att lämna in, och jag FATTAR INTE när man ska hinna med allt?? OOOOOOO vad jag längtar tills jag är klar. Jag vill inte mer nu. Låt mej va!

Försedde mej med en stegräknare igår. Dom som vet sånt här rekommenderar att man minst ska gå 10 000 steg om dagen för att hålla sig i trim. När klockan var nio på morgonen var jag uppe i 8000 steg. När jag hade gått 30 000 steg innan lunch tog jag av mej stegräknaren. Skämtar dom eller? Stegräknaren lär ju knappast vara tänkt att hjälpa folk som jobbar i vården. Som går/springer/stressar runt några marathonlopp om dagen i korridorerna. Sånt där kanske är bra för kontorsnissar. Men herregud, finns det verkligen folk som INTE går 10 000 steg om dagen? Vad gör dom? Sover?

Jag är mest arg idag. Trött. Snart ska jag iväg till praktiken och gratisjobba igen. Ojojojojojojojojojojojoj. Så roligt så jag tror jag avlider. Kan ju alltid roa mig med att titta på Ok Go's video till låten Here it goes again, den e gryyym! Se o njut gott folk.



----------------
Dagens mp3 är inte Ok Go, utan faktiskt (believe it or not!) Scissor Sisters med I don't feel like dancing. Glad låt, i dessa deppiga tider. C'mon katten, det svänger juh!

Panic at the disco!

Alltså, vi tar det lugnt och sansat från början nu. Jag bodde på Irland för cirka 5 månader sen. Jag lyssnade där på ett stort indierockband som kallar sig för Panic at the disco. Jag hade inte tillgång till nedladdningsprogram utan köpte en cd-skiva, något som inte har hänt på bra många år. Jag lyssna på den. Jag blev kär o galen. Bättre musik får man leta efter. Jag åkte hem. Jag försökte pracka på alla musikglada svenskar att Panic at the disco is "the shit", men folk såg på mig med svår blick. Jag hörde att favvobandet skulle spela i stan. Jag surfade glatt in på ticnet och fann till min enorma besvikelse att biljetterna var... sluuuut!!! Hurdå liksom? VEM har köpt dom, dom är ju inte ens kända här?

Jag grät en skvätt. Om jag inte minns fel. Men sen jävlar. Bandit lottade i veckan ut 2 st biljetter till underverket, och man skulle maila in sin motivering till varför man ville se dom så skulle dom läsa upp vinnarens namn i radio... Och vem tror ni går och vinner då? Va? Va?

Jag såklart! Vem annars. Så nu är jag glad som en lärka för jag ska få se Panic live på onsdag... yeaaah. Ska bli grymt. Ska gå på numera grannhaket Debaser Medis. Tufft. Vackert. Jag är glad i hatten utav bara fasiken.

Förövrigt så gjorde Hey baberiba en grymt rolig parodi på Förkväll idag. Dom slog huvudet på spiken. I övrigt tycker jag det programmet har tappat stinget. Precis som Idol. Allt är en enda stor gäspning. Så, ta lärdom gott folk. Man ska helt enkelt inte sitta hemma o glo på teve en fredagskväll. Så är det bara. Punkt.

--------------------------
Dagens mp3 blir ju självklart dagen till ära Panic at the disco med "The Only Difference Between Martyrdom And Suicide Is Press Coverage". Ja bara titeln är ju to die for. Herregud vilket von Sydow-uttryck. Jag tar tillbaka. Låten är bra, helt sonika.

Jag kommer på smarta saker hela tiden... juh

...jag kommer ju på värsta scoopen hela tiden! Ba: "det dääär ska jag skriva om i bloggen min", och: "shiit, va skruvat, det här kan ju bli ett köttigt inlägg i bloggen..." Åsså sitter man här. Trött. Och. Tom. I. Huvudet. Punkt. Ännu en vecka har inletts med gå-upp-kvart-över-fem-utan-att-få-ett-korvöre-för-slitaget-veckor... Nice. Liksom. Inte.

Jag va ju ledig i veckan. Hej å hö liksom. Vart fan to den veckan vägen? Jag SOOOV typ hela veckan. Och var vaken alla nätter. Himla bra. Jobbade massa dar på Akuten. Sprang arslet av mej. Men det är ändå skoj o va i händelsernas centrum... eller nått. Dock är min vanligaste replik sisådär klockan åtta på kvällen när vi har en miljoooon patienter: "och varför är det här akut just NUUU?" Måste man komma in med lite lätt huvudvärk som man har haft i tre månader JUST en fredags kväll??? Kan man inte åtminstone PRÖVA att ta en Alvedon först? Jag bara undrar. Kanske måste man det man komma i just då. Kanske inte.

Helgen spenderades på Stureplan i den så kallade vip-kön. Kan inte komma ifrån att det känns riktigt glassigt att "stå på listan". Haha. Ibland kan man ju få leka rich and famous. Nu när vi har guldvägg i lägenheten måste man ju röra sig med sociteten. Lika barn leka bäst. Eller? Isn't it ironic. Don't you think.

Shit pomfritts. Jag har verkligen noll fantasti. Jag tror dessa textrader kan titulera sig som något av det mest fanatasilösa jag någonsin har tryck ner i tangentbordet. Skämmes ta mej fan. Dessutom ramlade jag i stentrappan idag. Som om det inte vore nog med eländigheter, liksom.

------------------
Dagens mp3 är Fibes Oh Fibes med Get up. Lyssna och älska eller dra er baklänges, gott folk.